Ålakustens ålafiske – ett immateriellt kulturarv

2012 var vi några som träffades på initiativ från konstnärinnan och ålakäringen Maria Blombärg angående den unika ålfiskekulturen längs Hanöbukten. Då var vi en sammanslutning av personer med gemensamt intresse för ålfiskekulturen, och vi beslutade oss för att bilda ÅLAKUSTENS KULTURARVSFÖRENING.
Den ideella föreningen är registrerad hos Skatteverket.

En del av Ålakusten ingår i Biosfärområde Kristianstad Vattenrike, godkänt av UNESCO.

Under det första året tog vi som ett Leaderprojekt fram en tryckt folder, och det finns även en informationsfilm ”Ålakusten” – se den på annan plats på denna hemsida.

Det finns i dag en hel del spridda källor med information om Ålakustens ålafiske men ytterligare samlad dokumentation är angelägen. Föreningen verkar för att förbättra kunskapsläget. Vi har gett ut flera böcker och arbetar med ytterligare dokumentation och kunskapsspridning.

Insikten att tidsfönstret och bevarandet av ålakulturen kan upphöra inom en snar framtid är mycket oroande. Anledningarna är flera, däribland vårt sätt att använda våra gemensamma naturresurser, vilket påverkar ålbeståndet och därmed ålafisket och den stafettpinne som förts från far till son i flera hundra år kan försvinna.

Vi har redan nu arbetat fram en tillgänglighet till Ålafiskarnas tradition och kunskap. En fungerande besöksnäring där det finns möjligheter att uppleva och lära av denna kultur. Alltså kan vi aktivt ge ett immateriellt kulturarv en praktisk funktion.

Ålabodarna är platsen för ålafiskarnas ålagillen. Där är det inte bara ål i olika former utan även sång, musik och muntlig berättartradition får stor plats. Dessa kulturhändelser utnyttjas frekvent och ska ses i ett kulturellt sammanhang för att man ska få veta mer om vad ett ålafiske står för.

Immateriella kulturarv, som ålafisket, kan alltså spela en viktig roll i att återställa balansen när det gäller både ålbeståndet och vår biodiversitet. Några exempel kan konkretisera detta:

Varje år, måndagen efter midsommarhelgen, anordnas en kostnadsfri ålabodsvandring längs ålakusten då ålafiskarna visar och berättar om ålabodarna och ålafisket nu och i förfluten tid. Ålabodsvandringarna är mycket populära och samlar ett stort antal deltagare. De som deltar i vandringen kan betala en frivillig avgift som går till Ålfonden, som använder medlen för utsättning av ål för att säkra ålens fortlevnad.

Ålakustens kulturarvsförening och Kiviks Museum ordnar också ålabodsvandringar vid andra tillfällen. En bok och film ”Ålakust, den blå linjen” har skapats.

Ålakustens kulturarvsförening är kustråd inom Samverkan för Hanöbukten. Som kustråd arbetar vi aktivt för åtgärder uppströms som ska minska brunifiering och näringsläckage till Hanöbukten, bland annat i ett projekt tillsammans med Ryssby Naturbruksgymnasium.

Ålfonden som bildades av ålafiskarna 2007 gjorde sin första utsättning 2008 för att säkerställa ålbeståndet. Hav- och Vattenmyndigheten startade sin utsättning 2010.

Ålakademin bildades 1994 och har ordnat seminarier i Åhus om ålen och ålens fortlevnad. Seminarierna har samlat ett stort antal forskare, myndighetspersoner, ålfiskare m.fl.

Gärds Härads Hembygdsförening äger en ålabod – Rompeboden – som är från 1700-talet och som visas för allmänheten. Ålakustens kulturarvsförening verkar för att Rompeboden ska skyddas som kulturreservat.